Ytterligare en sån här dag.... en sån då jag bär med mig jobbet hem.... Blääää, hatar det!

Det är inte bra att bära med sig jobbets bekymmer hem... Skrev om det igår. När jag vaknade i morse var det bra. Under dagen har tankar fladdrat förbi, men jag har lyckats hålla dem borta. Sen i eftermiddags var det dax igen... Gårdagens bekymmer tog plats igen. Såklart i slutet på arbetsdagen, så de såg till att klibba sig fast vid min hjärna och följa med hem.

Detta tar på krafterna och orken. Tror jag får ta o ringa vår psykolog som vi har inom vårt område, för att få lite feedback på att jag agerar rätt...(vet ju egentligen att jag gör det, men i svåra situationer är det lätt att börja tvivla på sig själv)

På vägen hem åkte jag förbi hos mina killar. Skulle lämna en laddare till Oscar. Axel höll på att klippa gräset när jag kom. Blev varm i hela mamma-hjärtat. Oscar var hemma hos en kompis, och vår lille kille åkte igår med farmor o farfar till Stockholm. "Trixade" lite boll tillsammans med Axel, och sedan kom Oscar. Gott att få prata lite med dem och få varma kramar. Det behövde jag!