I beskrivningen av min blogg, har jag ju skrivit att den kommer innehålla tankar om litet och stort. Dagens match för Eriksbergs 02:or gav lite funderingar.....

Först det positiva. Visst är det alltid kul när det går bra för killarna, men det viktigaste är ju att de kämpar och gör så gott de kan. Detta är något som jag verkligen försöker få mina killar att förstå. Det gäller ju i alla lägen, det gäller att göra sitt bästa - inte att vara bäst.

Självklart var det fantastiskt att de vann med 10 - 0. Stundvis hade de ett fantastiskt fint spel. Det är så härligt att se hur killarna utvecklas, och att de mer och mer verkligen spelar fotboll tillsammans. De hittar varandra på planen, tänker rätt och passningarna går fram!

Idag fick vi dessutom se flera killar ta olika roller inom laget. Inte bara en som gör alla mål, utan flera stycken som lyckades näta! Alla vågar försöka, alla får chansen. Idag kämpade de verkligen. Blev de av med bollen, slutade de inte jobba, utan fortsatte kämpa. Underbart att se! Och det gav ju utdelning!

Sen en tråkig fundering..... i sista perioden (killarna spelar ju 3x15 min, så då måste det väl heta perioder??) var det helt plötsligt en kille i motståndarlaget som flög på en kille i vårt lag!!! Alla började ropa, och domaren var vaken och blåste direkt av spelet och rusade fram till killarna som SLOGS!!!... Förutom domaren rusade även 2 Eriksbergskillar direkt fram för att hjälpa sin lagkamrat, samt även tränaren för motståndarlaget. (Axel var en av Eriksbergskillarna som rusade fram, han sa själv efteråt "jag var ju tvungen att hjälpa Hugo, han kunde ju slagit ihjäl Hugo)

Killarna togs isär och visades omedelbart av planen. Hugo gick bort till vår tränare.... den andra killen fick de dock mer eller mindre släpa av planen!! Han var så arg. (Dock ingen situation som föregick påhoppet, utan det bara kom) Vid något tillfälle försökte han slita sig från sin tränare och rusa iväg mot våra killar för att åter igen slåss!!...

Killens mamma kom också dit för att hjälpa tränaren med sin son... 2 vuxna hade fullt sjå med att hålla killen. Slutade med att mamma LÅG på sin son för att hålla fast honom. Tog några minuter innan han hade lugnat sig så pass att de kunde leda honom bort från planen. Det var ju självklart slutspelat för honom.

Ja, man kan bli upprörd och förbannad över att någon hoppar på någon och börjar slåss - och det blev jag. Men när man sedan såg hur det hela fortsatte, att han inte gav sig, så inser man ju ganska så snart att denna kille måste ha bekymmer. Om det är ADHD eller vad det är, är inte jag rätt person att svara på. Det spelar egentligen ingen större roll vad det är för "fel" på honom. Men när man uppenbarligen har såna bekymmer, har man förmodligen inte heller kognitiv nivå att själv förstå vad som gäller. Man har nog inte heller kognitiv nivå att förstå att detta inte är något som passar mig.

Därför blev jag istället upprörd över hans föräldrar..... Är det inte då förälderns ansvar att begränsa sitt barn?? Om mitt barn inte är som alla andra, varför måste det vara som alla andra? Det går ju uppenbarligen inte. Om mitt barn blir så argt, så bör det inte hålla på med lagsport. En 10-åring vet bättre än att börja slåss på en fotbollsplan.

Jag kan förstå att killen vill spela fotboll, men när det inte fungerar..... är det då inte mitt ansvar som förälder att hjälpa mitt barn med vad det klarar av och inte? Detta lär ju inte ha varit första gången som det hände, tränaren bara rusade ju ut på planen, och "slet" med sig killen till sidan. En frisk 10-åring hade inte gjort såhär, och om han mot alla förmodan hade gjort det, så hade du bara kunna gå tillsammans av planen. Här visste de ju uppenbart att de var tvugna att hålla hårt i killen när han var så arg. Jag tänker, att killen kan ju inte må bra av detta heller. Att inte klara av att delta i lagsporten. Kan inte vara roligt att kraftfullt få veta att man inte får vara med (bli avvisad för resten av matchen, av domaren).

Borde man inte som förälder hjälpa sitt barn på ett bättre sätt?.......

Är jag tuff i mina funderingar??....

Ja, det är ju inte betalt arbete som jag sysslat med denna helgen, utan mestadels trädgårdsarbete.

Vad som hände igår skrev jag ju om igår, idag började jag dagen med en tur till återvinningsstationen, för att slänga mitt gamla staket, samt lite annat som låg i förrådet och tog upp onödig plats. Sen hem och tillsammans med pappa och Oscar sätta upp barnens studsmatta.

Paus för fotbollsmatch.

Medan jag var på åv-stationen tog pappa och Oscar fram mina trädgårdsmöbler, så sen var det bara att tvätta av dem och olja in dem. Sen var dagen slut....

Värmen slog ju äntligen till, och titta då vad som hände i min ena odlingslåda, bara över 1 dag!

Så kul. Tänk att man kan bli glad över så lite. Hoppas dock att de växer till sig, och att det framöver även kommer fram lite fler rader med grönska. Hoppas jag kommer ha lite att visa er här på bloggen.

Det händer mer i trädgården:

Mina 3 tomatplantor har fått ta plats i den ena av odlingslådorna.

Mina smultronplantor i rabatten på framsidan växer och blommar.

Även på baksidan har jag smultron, dessa har dock "smitit" från grannen.