Ja, idag var det då bara att vara hemma och "vabba" med Peter. En piggare kille, men inte helt ok. Ingen aptit till frukost, lite youghurt (Oscars laktosfria för att skona magen) samt en riskaka. Dock positivt att han inte behövde göra toa besök direkt efter maten! När det väl var dags för toa besök så var det ganska så ok. Att man kan bli glad för så lite...

Eftersom Peter inte hade ett akut behov av att ha toalett tillgänglig, så åkte vi iväg och köpte jeans-shorts till bröderna. Gott att det fortfarande går bra att jag köper kläder till dem utan att de är med! Går ju sååå mycket fortare och enklare. När vi sedan provade hemma, så passade alla shortsen, och de var godkända av killarna!

Idag hämtade vi såklart de stora killarna när de slutade skolan. Ingen anledning att vara på fritids när mamma är hemma.

Redan tidigare under dagen hade jag bestämt mig för att steka pannkakor till middag. Det går alltid hem, alltså en bra markör på hur barnen mår. Vilket då visade att Peter inte är helt ok än, då han bara åt 2 st.

Men jag måste ju också kommentera själva pannkaksstekningen. Alltså, att ställa sig och steka pannkakor, dubbel sats. Även om jag har 2 stekpannor, så tar den nästan 1 timma. Är det då dessutom ca. 26 grader inomhus, så är det faktiskt inget som jag kan rekommendera..... var helt matt efteråt.

Så när det var dax att äta, redan vid 15.30, eftersom Oscar skulle iväg på orkesterträning och sedan direkt vidare till fotbollsträning, så låg solen fortfarande på vår lilla uteplats. Efter att ha stått i värmen och stekt dessa pannkakor så vägrade jag bara att sitta i solen. Att sitta inne var inte heller något alternativ. Så det blev picknick på gräset på framsidan. Det är ju så bra med pannkakor, för det funkar ju så bra att äta dem med händerna.

Och visst smakar allt såååå mycket godare utomhus!

Oscar åkte iväg på sina aktiviteter, och vi fick besök av moster & morbror som skulle uppvakta Axel.

Kvällen avslutades med att jag klippte Axel..... Jag vill helst inte nu när han har så mkt hår, men han ville att jag skulle göra det. Han ville inte gå till frisör.... och hur gick det med det??? Jag tycker ändå han blev ok, men Axel tyckte det var alldeles för kort, så tårarna rann..... suck.....

Tror dock det är ok även för honom om några dagar. Tar ju alltid tid att vänja sig när håret blir ganska så mycket kortare, samt att det ju alltid är lite konstigt precis när man är nyklippt... Ja, ja... vi får se om det blir bättre. Oavsett så är han inte den första som fått ny frisyr och sedan gråtit - eller hur? Då är det ju också så att de flesta som gråtit i ny frisyr dessutom varit hos frisören och betalt för eländet. Jag är ju ändå faktiskt sjuksköterska.....