Vid middagen ikväll sitter vi och pratar, jag och mina killar. Som alltid pratar vi om hur dagen varit. När jag frågar Oscar hur hans dag har varit så har den varit bra. Frågar sedan om det varit något stök idag. Ja, som vanligt x och x, två killar i hans klass, som verkar stöka och bråka varenda dag. Oscar har berättat att de får gå ut i korridoren varje dag. När vi sitter och pratar om detta och Oscar har försäkrat att han inte stökar, så säger Oscar: " det är nog något fel på x". "vaddå?" " Hans mamma säger att det måste vara något fel på honom, det har han berättat".

Oj, visste inte först riktigt hur jag skulle bemöta detta uttalande. Kände mest att jag blev ledsen. Visst kan jag förstå att det är ledsamt och jobbigt att ha ett barn som "stökar", att få återkommande telefonsamtal från fröken etc. Men har vi inte alla lärt oss, att det är handlingen som vi ska kritiser INTE personen.

Tänk vad nedtryckande och kränkande att få höra att det måste vara något fel på en. Skulle tro att man ändå känner sig misslyckad när man får skäll varje dag, om det dessutom är personangrepp måste det sätta rejäla märken i själen. Vad gör detta för en 8-åring???...

Vilken tilltro har man om någon först säger att det är nåt fel på en och sedan säger, men jag älskar ju dig. Hur faller det sig istället om man säger att det du gör är fel men jag älskar ju dig!

Som jag skrivit tidigare, alltid lätt att vara klok. Fast ibland måste vi hejda oss innan vi låter orden komma ur vår mun, och tänka över vilka ord det är vi vill dela med oss av.

För mig är det nämligen oerhört viktigt att man ALLTID måste kunna stå för vad man säger. Det hjälper inte att skylla på att man är arg, full etc...

Idag när jag hämtat 8-åringen i skolan berättar han att de idag haft vaktmästaren som lärare första timmen... Fröken var sjuk och i väntan på vikarie sattes skolvaktmästaren in som ersättare....

Alla sätt är bra, utom de dåliga. Är ju ändå nöjd att det fanns någon som var med barnen, annars hinner det hända mycket på 60 minuter. Vardagen för barn och pedagoger är tuff. Inga roliga villkor som de vistas under. Stora klasser och enorma grupper på fritids. Ni har väl läst i GP? Beundrar fritidspersonalen på mina killars fritids. De gör en kanon insats. Jag hämtar alltid nöjda barn på fritids. Barn som helst är hemma med mamma, men som inte har något emot att vara på sitt fritids. Aldrig att jag upplevt det som "förvaring"

Heja personalen på Fyren !

Är fortfarande hemma med Axel, som inte är riktigt sig lik. Han är trött och har inte sin vanliga aptit. I övrigt inget illamående eller andra krämpor. Svårt när man bara är diffust dålig. Lättare när man är sjuk. 

Skulle åka in till jobbet någon timma idag, eftersom jag skulle ha slutbedömning med min student. Vid slutbedömningen deltar även lärare från skolan. Vi hade bokat kl. 13, men strax efter före 11 i förmiddags ringer min undersköterska och säger att läraren är redan där!!! Hon hade tagit fel på tiden, så jag behövde inte åka in till jobbet. Tanken var i alla fall god. Nu räknar jag med att kunna jobba i morgon.