Logistik är krångligt. Ett himla planerande för att få den "fantastiska" vardagen att flyta så smärtfritt som möjligt. 

När man dessutom har barn som bor varannan vecka här och varannan vecka hos pappa, så blir det inte lättare.... Det går ju inte ha dubbla uppsättningar av allt. Nu ikväll var det så dax igen - iväg med ett sms till pappan, för att försöka få tag i Axels gympapåse som han behöver ha på fredag.

Vi brukar vara ganska så bra på att veta vad som behöver flyttas mellan våra bostäder inför kommande vecka, men nu när det varit ledigheter så kommer man ur rutinerna. Varje helg eller senast på måndagkväll kör vi grejor till varandra. Jag vill inte att mina barn ska behöva ha med sig stora väskor till skolan med allt som behöver flyttas med. De ska så lite som möjligt behöva känna av att de har två bostäder. De ska förhoppningsvis inte växa upp och känna att de mer eller mindre bott i en kappsäck, och inte känt sig hemma någonstans. Förhoppningen och målet är att de skall känna sig lika hemma på båda ställena. Därför är det bra om det mesta finns på båda ställena.

Fast som jag skrev, det går ju inte att ha dubbelt av allt....

Tänk vad livet hade varit lättare för oss alla, om jag hade råd och möjlighet att bo i närheten av barnens far och barnens skola och därmed också barnens kompisar.... Jag bor inte speciellt långt bort, men tillräckligt långt bort för att det ska blir lite krångligare. Om vi bodde nära vore det lätt för killarna att själva gå eller cykla till den andre och hämta det som de saknar......

Jaha, så sitter jag då här igen. Dricker en kopp kaffe och surfar omkring lite på nätet. Kollat e-posten och fb. Nu ett litet inlägg här på bloggen. En liten andningspaus i vardagsgörat.

Har hämtat barnen, och vi fick åka hem i ösregn, det blir man inte piggare av..... Nu står ugnspannkakan i ugnen, diskmaskinen kör och en maskin tvätt snurrar. Då tyckte jag det var dax för en liten paus, innan middag och läxor.

Funderar lite över detta med vardag, och att allt bara rusar på i samma hjulspår.

Kan det kanske vara så att det måste vara samma, samma och inte särskilt roligt - för att man ska kunna uppskatta när det är lite annorlunda och roligt!! Vad skulle man uppskatta om livet var en dans på rosor??

Alla har vi nog våra "up´s and down´s", fast ändå på olika nivåer, eftersom vi alla har unika liv!!

Nu är kaffe slut och jag ska återgå till min vardag. Ska försöka stanna upp i nuet, och finna något som är bra med denna kvällen!