är vi, dvs jag och min kollega på bvc detta???....

Näe, jag har inte fått storhetsvansinne! Ingen är oersättlig, men.... näst intill...!

Det har visat sig nu när min kollega är oplanerat sjukskriven i några veckor. Redan första dagen kontaktade min chef bemanningsenheten för att få tag i ersättare. Finns ingen att få tag i, alla var upptagna på uppdrag. Vi försökte alla tänka till om vi känner någon som kan rycka in och hjälpa oss, näe inte det heller. Sen hörde chefen med de distriktsköterskor som vi har på vårdcentralen, näe ingen där heller som kände sig säkra att gå in och stötta upp hos oss.

Nästa steg var att sända ut ett "hjälp-anrop" till andra bvc inom primärvården i området vi tillhör. Fanns det någon som hade någon att undvara någongång? Nej!

Sista "lösningen" var då bemanningsföretag - men inte där heller! Kunde få en sköterska som inte jobbat på bvc på 7 år, vilket skulle innebära att hon måste gå bredvid mig och "lära" upp sig.... har ändå hänt en del inom barnhälsovården på dessa åren. Näe, det sa jag nej till, och chefen var också inne på att det inte var en bra lösning. Behöver ju hjälp, inte någon som jag ska lära upp och som sedan inte inte är säker. När man behöver hjälp behöver man verkligen någon självgående.

Ja, så då har det visat sig. Vi är näst intill oersättliga, i alla fall med kort varsel! Kanske något man ska använda sig av i löneförhandling! (fast man har ju ingen förhandling, får ju bara sin nya lön. Så jag får hoppas att chefen kommer ihåg detta tills dess att lönerna ska sättas)

Ni fattar va! Kolla in min lilla smiley, så vet ni vad jag gjort.....suck. Blir sååå trött på mig själv. Hur lyckas andra människor med att inte försova sig?

Blev idag väckt av att min mobil ringde. Svarar och hör att det är min jobbarkompis. Reagerar spontant med några fula svordomar, och sedan en ursäkt till min jobbarkompis att det inte var menat till henne. "jag förstår det" säger hon då snällt till mig!

Så när jag flyger upp ur sängen idag, skiner solen för fullt ute och det är fullt dagsljus.... så brukar det inte vara när jag går upp... Bara att hoppa i kläderna, borsta tänderna och dra iväg. Hann dock till jobbet före alla patienterna.... för det var 2 om uteblev...

Det är helt otroligt. I morse har jag inte ens hört varken väckarklockan eller mobilen när den larmade. Har bara stängt av när jag varit mer eller mindre medvetslös.

I kväll SKA jag sova i tid!!!